KALIFORNIEN SJUNKER
Kalifornien torkar ihop.
Bokstavligt talat.
Efter fyra års rekordtorka pumpas grundvattnet nu upp i en sådan takt att marken i San Joaquin-dalen sjunker drygt 30 centimeter om året.
– Vi är i allra högsta grad medansvariga till det som sker, säger grundvattenexperten Eva-Lotta Johansson Thunqvist.
Text: Fredrik Rundkvist
K
alifornien har levt gott på sitt grundvatten i många år. Det gäller inte minst det vattenkrävande jordbruket. Men det har inte gått spårlöst förbi.
När vattnet pumpas upp pressas de djupt liggande jordlagren ihop. Sakta men säkert sänks marknivån.
– Det är vad som händer när man tar upp grundvatten i större omfattning. Då sjunker marken ihop, säger Eva-Lotta Johansson Thunqvist på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
Redan på 1970-talet konstaterade geologer att marken utanför Mendota i den bördiga San Joaquin-dalen hade sjunkit med nästan tio meter sedan 1920-talet.
Sedan dess har beroendet av grundvatten ökat dramatiskt. Efter de senaste fyra årens rekordtorka är ytvattenreservoarerna i stort sett helt tömda. Varje vecka borras nya brunnar, i genomsnitt 350 meter djupa.
De 39 miljoner invånarna i delstaten får nu en majoritet av sitt vatten från grundvatten.
Därför sjunker markytan:
Klicka på siffrorna för att läsa mer
Här ligger San Joaquin-dalen:
Resultatet: I år har San Joaquin-dalen sjunkit med 33 centimeter på endast åtta månader. Grundvattnet är nu på en rekordlåg nivå.
När marken sjunker spricker byggnader och vattendrag ändrar riktning.
– Vi kan sitta här och undra varför de inte sparar på vatten. Men eftersom vi importerar varor därifrån så bidrar vi i allra högsta grad till det här, säger Eva-Lotta Johansson Thunqvist.
I Sverige gör vi av med cirka 200–300 liter vatten per person och dag. Men om man räknar med allt vatten som går åt för att producera maten vi äter och prylarna vi köper handlar det om cirka 6 000 liter.
Det motsvarar 39 badkar.
Varje dag.
Året runt.
Hälften av det här så kallade virtuella vattnet kommer från importerade varor. Det går exempelvis åt 7 000 liter vatten för att odla bomullen i en t-shirt. Och fyra liter för att odla fram en enda mandel.
Just de extremt vattenkrävande mandlarna kommer ofta från Kalifornien, som trots sitt torra klimat står för drygt 80 procent av världsproduktionen.
Problemet med de snabbt sinande grundvattendepåerna är globalt och blir alltmer uppenbart i ett varmare klimat. Ett 50-tal städer i Kina, bland annat Shanghai, sjunker alarmerande snabbt. Och megastaden Mexico City i Mexiko har sjunkit sju meter på hundra år.
– Man tar ut mer grundvatten än vad som återbildas. Det bildas grundvatten hela tiden genom att regnvatten infiltrerar marken. Men tar man ut mer grundvatten än det bildas så blir det så här.
Det är precis som det är överallt, att man lever över sina tillgångar. Det är en lånebubbla, kan man säga.
I Kalifornien är vattensituationen på väg att bli ohållbar. 2015 kommer att bli det överlägset varmaste året som delstaten upplevt. All forskning pekar på att detta bara är början, att sydvästra USA står inför den värsta torrperioden på tusen år.
Trots det regn som fallit i spåren av väderfenomenet El Nino klassas torkan fortfarande som i extrem och exceptionell i större delen av delstaten.
I vissa områden är vattnet nu mer än tio gånger dyrare än det var några år sedan. Allt fler jordbrukare ger upp. Förra året övergavs drygt 200 000 hektar jordbruksmark.
Och det här är inte ett enbart regionalt problem, anser Eva-Lotta Johansson Thunqvist, utan tvärtom något som berör oss alla.
– Vi måste se över vår livsmedelsproduktion i ett globalt perspektiv. Och se till att de produkter vi importerar odlas på ett hållbart sätt och inte innebär orimliga vattenkonsekvenser för andra.
Grafik: , layout: