REGNSKOGEN HAR BLIVIT TORR

Amazonas har drabbats av den värsta torkan på hundra år.
Regnskogen dör och vattendragen ligger torrlagda.
– Variationer är naturliga, det är den långsiktiga trenden som är problemet, säger vattenresursexperten Cintia Bertacchi Uvo.

Text: Fredrik Rundkvist

E fter tre års ihållande torka börjar situationen bli akut i delar av regnskogen. Rio Negro, ett av Amazonasflodens största biflöden, ligger till stora delar torrlagd.

Naturliga variationer med torrperioder har alltid förekommit, men inte lika ofta och ihållande som nu.
Den brasilianska megastaden Sao Paolo, med 21 miljoner invånare, brottas numera med en mer eller mindre permanent vattenbrist.

– Sedan 2005 och framåt har det blivit flera långa torrperioder och det ger en signal om klimatförändring, säger Cintia Bertacchi Uvo, professor i teknisk vattenresurslära vid Lunds universitet.

Vädret i regnskogen påverkas av situationen i Stilla havet och Atlanten. Just nu kan en del av torkan förklaras av det pågående väderfenomenet El Nino, då passadvindarna på Stilla havet vänder och varmt ytvatten samlas utanför Sydamerikas västkust.

Men torkan började det motsatta läget, under La Nina-perioden, som vanligtvis brukar medföra mer regn i Amazonas.
– Det finns flera saker som pågår. Varje år kan man hitta förklaringar till varför det är så torrt eller regnar så mycket. Men det är trenden över lång tid som är problematisk och som signalerar en klimatförändring, säger Cintia Bertacchi Uvo.

På 50 år har nästan 20 procent av Amazonas regnskog försvunnit. Men trots den intensiva avverkningen täcker den fortfarande ungefär 40 procent av Sydamerika. Det är ett område lika stort som tolv Sverige.

Det är den i särklass artrikaste miljön på planeten, med tusentals fågel- och däggdjursarter, tiotusentals växtarter och 2,5 miljoner insektsarter.
Här finns fortfarande indianstammar som aldrig varit i kontakt med omvärlden. Det är de sista människorna som fortfarande lever helt opåverkade av civilisationen.

Men regnskogen har betydelse för oss alla. Varje år absorberar den 1,5 miljarder ton koldioxid från atmosfären. Den står för en femtedel av syreproduktionen på planeten.

Men under svåra torrperioder som nu är situationen den omvända.
Träden torkar och dör. När de bryts ner frigörs kol. Istället för syre börjar skogen börjar ge ifrån sig koldioxid.
Enorma mängder.

Under den svåra torkan 2010 beräknas skogen ha släppt ifrån sig 8 miljarder ton koldioxid. Det är ungefär lika mycket som Kina släppte ut samma år.
Men det stannar inte där.

Torkan gör att hela skogens tillväxt och fotosyntes går på ner sparlåga. Även de träd som klarar torkan binder mindre kol och producerar mindre syre.
På sikt riskerar systemet hamna i ond cirkel av den typ som klimatforskare kallar för en självförstärkande effekt.

Ju mer regnskogen torkar desto mer koldioxid ger den ifrån sig. Ju mer koldioxid den ger ifrån sig desto varmare blir klimatet. Och ju varmare det blir desto svårare blir svårare blir torkan i regnskogen.

Om utvecklingen fortsätter beräknas de områden som drabbas av torka ha tredubblats vid slutet av detta århundrade.
– Om det här börjar hända ofta så är det inte som det ska vara, som det har varit de senaste hundra åren, säger Cintia Bertacchi Uvo.

Text

Grafik: , layout: