VÄRLDEN STÅR I BRAND

Bokstavligt talat.
Skogarna längst upp i norr brinner som aldrig förr.
– Det här är en riskfaktor för framtiden, säger skogsprofessorn Anders Lindroth.

Text: Fredrik Rundkvist

D en boreala skogszonen ligger som en grön krans strax under Polcirkeln. Det är jordens största ekosystem och täcker en tiodel av planetens landyta.
De största skogarna finns i Kanada, Alaska och Ryssland. Men även norra Skandinavien hör till detta vidsträckta område.
Med en knappt en tiondel av planetens träd är detta verkligen norra halvklotets gröna lunga.

Men skogen ligger i den del av världen där temperaturen ökat allra mest – ungefär dubbelt så mycket som resten av planeten. Det är här klimatförändringarna märks som allra tydligast.
De senaste årens varma och torra somrar har gjort skogarna laddade med brännbart material.
Resultatet: Bränderna blir fler. Och större.

I somras brann ett område motsvarande en tredjedel av Sveriges yta. Röken beslöjade himlen i stora delar av USA. Brandlukt från Sibirien kunde kännas ända till Sverige.
– I Nordamerika har vi en trend sen en sju, åtta år att det ökar, säger Anders Lindroth, professor vid institutionen för geovetenskap på Lunds universitet.

– Samtidigt ska man ha klart för sig att det här varierar ganska mycket beroende på väder och hur mycket brännbart material som finns i skogarna. Det har förekommit nästan lika stora bränder tidigare.

Bränder är en naturlig del av livscykeln i de här skogarna. De brukar inträffa med 50–200 års intervall. Det finns till och med växter som behöver eld för att kunna börja gro.
Men de senaste decennierna har bränderna blivit vanligare. I Alaska har antalet mer än fördubblats sedan 1980-talet.
Och när det väl brinner som härjas ett större område än tidigare. Den eldhärjade ytan är i dag i genomsnitt fyra gånger större än den var för 30 år sedan.

I år har alla tidigare rekord slagits. I Alaska har mer än två miljoner hektar skog slukats av lågorna. Det är en yta större än hela Ångermanland.
Ännu värre är det i Kanada. Där har fyra miljoner hektar brunnit.

Enligt världsnaturfonden beräknas sammanlagt tolv miljoner hektar borealskog ha brunnit – bara i år. Det är en yta motsvarande en tredjedel av Sveriges yta som gått upp i rök.
På en sommar.
Men till skillnad från de betydligt mindre bränderna på sydligare breddgrader skapar katastrofbränderna i norr sällan eller aldrig några rubriker.

Men de går inte spårlöst förbi. Enorma mängder koldioxid frigörs.
– De boreala skogarna står för ungefär en tiondel av de globala emissionerna från skogsbränderna, säger Anders Lindroth.

Efteråt tar det ett bra tag innan skogarna återhämtat sig och börjar andas in koldioxid igen.
– Det är klart att det får en eftersläpande effekt. De här områdena som tidigare var kolsänkor blir istället kolkällor för ett antal år framåt.

På så sätt är bränderna en del i en ond spiral, det som forskarna kallar för en självförstärkande effekt, där bränderna bidrar till att förändra klimatet ytterligare.

Alaskas natur har redan förändrats på ett dramatiskt sätt. I vissa områden har årsmedeltemperaturen ökat markant sedan 1980-talet. Permafrosten tinar och glaciärerna är på väg att smälta bort. Varje år försvinner 75 kubikkilometer is från landskapet.
– I ett längre perspektiv, om klimatförändringarna fortsätter, då kommer det här att få större och större påverkan, säger Anders Lindroth.

Både Sibirien och norra Nordamerika har ett utpräglat inlandsklimat med kalla vintrar och torra varma somrar. Skandinavien och Sverige har ett annat klimat och är också är ett undantag i de här sammanhangen. Här har antalet skogsbränder tvärtom minskat rejält sedan början av slutet på 1800-talet.

Text

Grafik: , layout: